I mitt tycke är listor väldigt roliga och användbara. Mångfalden av listors innehåll och användningsområde är oändlig.
Handlingslistan är den listan som är väl begrundad hemma, exempelvis vid köksbordet, och som föds ur en annan lista nämligen middagslistan. Den sistnämnda listan görs i samråd med familjen, då var och en får önska ett kvällsmål eller middagsrätt för veckan som kommer.
Jag använder mig även av kortsiktiga och långsiktiga att-göra-listor. Den kortsiktiga kan med fördel användas precis innan vi åker på semester. Den innehåller bland annat vattna träden, låsa postlådan och bära ut soporna. På den långsiktiga, som gäller i en månad eller max två, kan det exempelvis stå tvätta fönster eller bära upp vinterkläderna till klädförrådet.
Packningslistan, höll jag helt på att glömma. Denna innehåller bra grejer som jag tyvärr behagar av glömska lämna hemma på semestern.
Alla dessa listor har en skön och befriande funktion som går ut på att stryka. Stryka över och bocka av det som gjorts eller inhandlats. Till slut när allt är överstruket kan den lilla lappen slängas i papperskorgen. Då infaller det sig en härlig känsla och ett behagligt lugn.
Den befriande känslan i all ära men det finns en lista som gör mig allra gladast och fyller mig med stor tacksamhet. Listornas lista som jag kallar den för. Där är inte syftet att stryka något. Denna lista är alltså ingen bucket-list, det vill säga saker jag vill göra innan jag dör. Nä, istället är konceptet det omvända.
För flera år sedan förändrades livet för vår familj. Det som tidigare varit en självklarhet blev för mig en utopi. Vardagliga saker som kan tyckas banala blev stora projekt. Bara en sådan grej som att gå upp på övervåningen hemma eller gå bort till lekplatsen, ett hus bort, krävdes för mig planering och ansamling av både kraft samt mod. Sommaren för två år sedan fick jag till viss del hjälp och livet lättade något litet. Det fanns en aning mer kraft att hämta. Vi kunde göra saker tillsammans igen i familjen. Jag började då att skriva på denna listornas lista. Så fort jag klarat av en grej, jag tidigare inte mäktat med, skrev jag upp den.
-spela musik i bilen när hela familjen åker med
-gå på bio utan att behöva vila en hel dag innan
-spela sällskapsspel med familjen
-spela badminton med någon av döttrarna
-turas om med min livskamrat att köra bilen på semestern
-göra något impulsivt såsom att cykla och köpa glass
-lätta trädgårdsarbeten tillsammans med livskamraten
Listornas lista blir längre och längre. Fortfarande fyller jag på listan med saker som bara för några år sedan för mig var en ouppnåelig dröm. Varje gång jag tittar på listan fylls jag av tacksamhet. Listan påminner mig om glädjen i det lilla. De dagarna då min kropp är på topp, när det känns som att livet leker, är listan en hjälp. Den hindrar mig från att bli en bortskämd odåga som tar allt för givet. Den får mig att komma ihåg att livet är en gåva. Och den ger mig ett gott perspektiv på min tillvaro.
Livet, denna fantastiska gåva.
Tankar från fåtöljen 