Vid Ombergs fot ligger Mariadöttrarna, ett kloster för nunnor. Inne i gästhuset kommer jag att samtala med av systrarna. Vi pratar om fattigdom och sårbarhet, om varför det är viktigt i våra liv. Kommer att tänka på en strof från en av Leonard Cohens sånger: ”Ring alla klockor, ring. En sprucken ton gör väl ingenting. Det finns en spricka, en spricka i allting där ljuset sipprar in.”*
Det är i det svagaste och mest oansenliga som Gud bor. Det ringa gör oss beroende av Gud.  

Systern berättar för mig om hur det fungerar i klostret. Hon äger ingenting själv, men i klostret där hon bor har hon tak över huvudet, mat på bordet och tillgång till två bilar. Med andra ord är hon rik. Men bara tillsammans med de andra systrarna. Fattigdomen gör henne beroende av sina medsystrar. Vi alla människor är beroende av varandra även om det blir tydligare för nunnorna i klostret. Fast det finns där utanför också, Vi kanske bara inte tänker på det så ofta. För vad skulle vi göra utan busschauffören, sjuksköterskan, städerskan, bonden och alla andra? Alla behövs i vårt samhälle. Systern fortsätter vårt samtal om beroende och gör mig uppmärksammad på att det inte bara ligger ett beroende hos oss människor av Gud och av varandra utan att Gud är beroende av oss. Han är beroende av vårt ja till honom. Tydligaste exempel hon ger mig är när Maria säger sitt ja till ängeln Gabriel att föda Guds son. Det där blir svårt att greppa för mig. Skulle Gud vara beroende av mig? Jag lämnar systern och beger mig till klosterkyrkan. På en bänk lägger jag en skön och något värmande dyna innan jag sätter mig ner. Jag är ensam i kyrksalen. Min kropp kurar ihop sig och jag drar ner armarna på tröjan över händerna. Det är lite kylslaget och en svag doft av rökelse når mig. Längst fram på höger sida hänger en ikon av jungfru Maria. Länge sitter jag och tittar på henne. Ska jag vara ärlig har jag inte alltid förstått fascinationen över Maria. Det är inte så att hon varit betydelselös för mig men hon kanske inte har varit viktigare än någon annan lärjunge eller profet i bibeln. Tills nu. Hennes ja till att föda Guds son är viktigt även för mig. På så sätt är jag beroende av Maria. Det är precis som att det öppnas en dörr till en ny relation för mig. Jag får en relation med Maria i detta nu.

I vårt beroende av Gud och varandra skapar vi relationer som gör oss starka, rika och hela. Tillsammans med Maria får jag stämma in i hennes lovsång.

”Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor,
och rika skickar han tomhänta bort.
Han tar sig an sin tjänare Israel
och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham
och hans barn, till evig tid.”
(Luk. 1:46-55)

*hämtat från Tomas Boströms skiva Mitt gömda jag och låten ”Där ljuset sipprar in”