På golvet nedanför vår vägg av bokhyllor sitter jag och packar ner mina böcker. Det jag trodde skulle rymma i tio små flyttkartonger kräver snarare 25. Snart kommer vårt nya golv och då gäller det att ha flyttat på allt. I bokhyllan har även några få prydnadssaker stått. Fem bokstäver som bildar ordet ’hemma’, en liten buckla jag helt otippat vann för några år sedan i en minigolftävling, en ikon och en bastuba gjord i tenn. Bastuban fick jag på den tiden då allt som hade en bastubas former hittade hem till mig. Med tuban i handen tänker jag att det var längesen jag spelade men det framkallar inga känslor längre. Jag inser att jag slutat drömma om att en gång få spela igen. På nåt sätt har det haft sin tid. I början av min sjukskrivningsperiod var jag på en konsert och lyssnade på det brassband jag spelat i och som jag då fortfarande betalade medlemsavgift till. Efter konserten lämnade jag lokalen rödgråten av saknad. Med tenntuban i handen tänker jag att det var en annan tid. Nu funderar jag på att stänga den dörren med att inte ens låta den lilla prydnadstuban komma upp igen. På något sätt känner jag mig färdig.

Efter några dagars plockande står min man redo att ta ner hyllorna. När han med hjälp av döttrarna fått bort allt ser vi oss omkring i rummet. Ett helt annat rum visar upp sig, mycket ljusare, luftigare och lugnare. En tanke far genom huvudet om vi ens ska sätta upp hyllorna igen. Även den tiden kanske är förbi. En väninna ringer och jag dryftar mina tankar. Hon berättar då att hon nyligen hört att för att kalla något ett privat bibliotek så behöver man minst 1000 böcker. Nerpackat i 25 lådor ligger ett bibliotek. Frågan är om detta gör mina tankar om nerläggning svårare eller om är vi redo att ge plats åt något nytt.

Livet är fullt av dessa nerläggningar och nykomlingar. Frivilliga eller ofrivilliga. Ibland är det som att en epok går i graven, där vi behöver sörja och bearbeta tills vi är redo, och ibland är det med en sådan lätthet vi lämnar något att vi knappt märker det. Allt har sin tid.

Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen (Pred.3:1)

Lämna en kommentar