Strax innan jul förra året fick min man en julklapp från sitt jobb. I paketet låg det en radio i retrostil. Kom på när vi plockade upp den ur sin kartong att jag saknade en ljudkälla i sovrummet. Insåg ganska snart att det inte bara var en radio utan att den också hade flertalet andra finesser. Med alla sina finesser på insidan, med sin milt gröna ton på utsidan och med sin förmåga att avge ljud fick den således en självklar plats ovanför huvudgaveln i sängkammaren.

Ligger i min säng på det benvita överkastet med de bruna kuddarna uppallade bakom min nacke och rygg. Nu när en ljudkälla finns på plats i sovrummet finns inte längre några ursäkter till att inte följa alla de tips jag fått om att lyssna på poddradio. Börjar bläddra i min telefon bland alla poddar och radioprogram som finns. En helt ny värld öppnar sig för mig. Hittar ganska snart de program jag fått som förslag över vad jag kan tänkas gilla. En liten jingel går igång och sedan kommer pratet. Jag lyssnar på vad kvinnan frågar sin gäst om och hur gästen lägger ut sitt svar med en stor iver. Ett intressant samtal uppstår. Strax hör jag hur postbilen kommer utanför på gatan och stannar till vid vår postlåda. Genast rusar jag ut för att tömma lådan på dess innehåll. När jag kommer in igen i sovrummet inser jag att jag missat några minuter av viktigt prat. Lägger mig till rätta i sängen. Lyssnar på vad som sägs. Efter en liten stund börjar jag bläddra bland posten och hittar en tidning. Det är speciellt en artikel som fängslar mig och jag läser den med stor iver. Tar fram min telefon och sms:ar en kompis som strax ringer upp. När jag efter en kvart lägger på luren hör jag jingeln spelar glatt igen från sänggaveln och programmet är slut. Konstaterar snabbt med en gnutta självironi att min lyssnarförmåga på ett längre samtal verkligen behöver tränas upp.

I små doser tar jag mig nu an poddarna jag vill lyssna på. Korta stunder så att jag upprätthåller min koncentration. När jag känner mig redo så blir stunderna något längre. Vår radio tar jag med mig in i tvättstugan för att lyssna samtidigt som jag står och stryker. Laga mat och sminka mig går också bra utan att släppa uppmärksamheten på vad som sägs i radion. När telefonen ringer blir det viktigt för mig att stänga av avsnittet jag lyssnar på för att behålla fokus. Lyssnandet som tidigare varit svårt känns mer och mer tilltalande och inspirerande. Övandet har hjälpt mig och nu är det jag som får tipsa andra om intressanta poddar.

Tänker att precis som det är med lyssnandet av poddar gäller detsamma med att lyssna på Gud. Vi behöver öva oss i det. Små stunder, utan brus och med fokus på Gud. Han har dessutom så många ljudkällor till hands; naturen, ikoner, människor vi möter, radioprogram vi lyssnar på, böcker vi läser, musik som tilltalar vårt hjärta. Med ökad lyssnarförmåga behöver inte Guds tystnad bli skrämmande. När han sedan viskar till oss, kommer vi höra det. För visst vill vi höra när han säger till oss: ”Du är älskad.”